---

Vad är en Bostadsrätt?
Att bo i Bostadsrätt.

DESSA SIDOR UPPDATERAS INTE MER FRÅN OCH MED 2022-01-01.
DÅ VI HAR GÅTT MED I BOAPPA OCH SKÖTER VÅR INFORMATION DEN VÄGEN I STÄLLET.

Denna text är ett utdrag ur Borättköparskolan – Din guide till ett bra bostadsrättsköp

1. Att köpa bostadsrätt – ”köpa lägenhet”.

Vi börjar denna information med det mest grundläggande, nämligen ”vad är det egentligen man köper?”. Dvs vad är en bostadsrätt?

En vanlig missuppfattning är nämligen att man ”köper en lägenhet”. I vardagligt tal kan man säga så, men i strikt mening är det fel. Det man köper är inte själva lägenheten, utan ett medlemskap i en bostadsrättsförening. Man köper in sig i bostadsrättsföreningen och blir delägare i denna ekonomisk förening. Men samtidigt följer också rätten att bo i lägenheten. Det är det som är själva innebörden i ordet ”bostadsrätt”.

I denna bostadsrätt får man bo så länge man vill, och så länge man betalar sina avgifter (”hyran”) och sköter sig. När man sen vill flytta säljer man sin bostadsrätt, dvs man säljer (överlåter) sin ekonomiska andel till en ny köpare.

För att summera: att köpa bostadsrätt innebär att man blir medlem och delägare i en ekonomisk förening.

---

2. Att köpa bostadsrätt – ansvaret för bostadsrätten.

Innan vi fortsätter måste vi reda ut det här med ansvaret, vem som ansvarar för vad. Bostadsrätt innebär ju stor frihet att omforma lägenheten på sitt eget sätt, måla om och inreda nästan hur som helst, utan att behöva fråga om lov. Men hur mycket får man göra, och vad får man inte göra, och lika viktigt, vad måste man göra själv? Detta är viktigt att förstå när man ska köpa bostadsrätt.

Lite förenklat kan man säga att allt som finns och syns inne i lägenheten är ditt ansvar, medan allt utanför är föreningens och styrelsens ansvar. Du ansvar t ex för golv, dörrar, köksinredning, spis, kyl o frys, badrum, kakel, wc, kranar, el-central och elkontakter. Även fasta garderober och icke-bärande innerväggar! Allt detta bestämmer du över och kan ändra om och byta ut. Å andra sidan, om något går sönder så är det ditt problem, ingen “hyresvärd” kommer och hjälper dig. Därför är det viktigt att kolla allt detta vid ett lägenhetsköp, för du köper lägenheten i befintligt skick. Du kan aldrig klaga hos säljaren eller förvänta dig hjälp av föreningen om du upptäcker något problem i efterhand.

Det finns dock en del gränsfall där det kan vara lite oklart var ansvaret ligger. Vi nämner här några: Föreningen ansvarar i regel för alla avlopp, men vattenlås och golvbrunnens rensning ansvarar du själv för. Föreningen ansvarar för alla fönster, men glas, tätning, persienner och målning får du själv ta hand om. Värmeelementen ansvarar föreningen för (om det är vattenburen värme), och man får därför själv aldrig ändra dessa utan tillstånd! Eventuell balkonginglasning ansvarar du själv för, såvida det inte är föreningen som satt upp den. Dessa gränsdragningar kan skilja något mellan olika föreningar, men de brukar regleras i föreningens stadgar eller av styrelsens praxis.

Sammanfattning:

Nästan allt i lägenheten är bostadsrättshavarens ansvar.  I tveksamma fall, fråga styrelsen!

Följande text om Underhållsansvar kommer från Bobättre

2.1 Underhållsansvar av bostadsrätten Som bostadsrättsinnehavare har man ansvar för inre underhåll i sin bostadsrätt. Underhållsansvaret är delvis reglerat av bostadsrättslagen men först och främst av föreningens stagdar. I bland kan det uppstå frågetecken angående vilka skyldigheter man har. I tabellen nedan illustrerar vi de olika delar som föreningen respektive den boende ansvarar för. Tänk på att det kan finnas skillnader mellan olika föreningar. Fråga därför alltid styrelsen eller läs stadgarna om vad som gäller. Ansvarsfördelning Boende Förening Dörrar Lägenhetens ytterdörr – utsida, målning, ytbehandlning Lägenhetens ytterdörr – insida med karm, lister/foder lås och låscylinder, ringklocka m.m. Dörr/ar i lägenhet Fönster och fönsterdörrar Karm och båge Målning utsida Beslag, handtag, gångjärn, spanjolett, tätningslister m.m. Inre målning samt målning mellan bågarna Golv Yt- och underskikt som gipsskiva, spånskiva, sand Tak Innertak yt- och underskikt som målning, puts, och stuckatur Väggar Yttervägg och bärande konstruktion Icke bärande innervägg Yt- och underskikt som tapet, målning, puts och fuktspärr i våtutrymmen Köksinredning Kyl/frys, spis, diskbänk, diskmaskin, fläkt och annan inredning Bad/tvätt och VVS Avloppsledning och golvbrunn Badkar, duschkabin, vask, WC m.m. Tvättmaskin, torktumlare, golvvärme eller annan utrustning Kall- och varmvattenledning som är synliga och enbart till den egna lägenheten El Elförsörjning till lägenheten Säkringsskåp och elledningar som försörjer den egna lägenheten Armatur, eluttag, strömbrytare och jordfelsbrytare Ventilation och värme Ventilationskanaler som utgör del av husets ventilation Ventilationsdon, utluftsdon och springventiler Vädringsfilter samt filter till köksfläkt och spiskåpa Vattenradiator, värmeledning, ventil, termostat (Bostadsrättsinnehavaren ansvarar för målning av radiatorer) Balkong Målning/underhåll räcken, inglasning, insida av bröstning och ytskiktet på balkonggolvet

---

I tveksamma fall, fråga alltid styrelsen!

3. Bostadsrätt –  månadsavgift

---

4. Att köpa bostadsrätt – avgifter i samband med köp

Det finns några avgifter som förekommer i samband med själva lägenhetsöverlåtelsen. Nästan alla föreningar har dessa avgifter, och de regleras i bostadsrättslagen och föreningens stadgar.

Överlåtelseavgift: Föreningen tar ut en avgift i samband med överlåtelsen på ca 1100 kr (2,5% basbelopp), avgiften ska täcka föreningens administration av överlåtelsen. Avgiften betalas ibland av säljaren, ibland av köparen, beroende på vad som står i föreningens stadgar.

Pantsättningsavgift: De flesta bostadsköpare behöver ta lån till sin bostadsrätt. Dessa lån måste registreras hos föreningen (pantsättningsregistret). För detta tar föreningen ut en engångsavgift på drygt 400 kr per lån (1% basbelopp).

---

5. Bostadsrätt, borätt, och andra begrepp